Gott om folk i stugan ikväll: 10 medlemmar för att vara exakt: AXR BFE CEV GOD HDY JVU LZQ VLK WZR och XTV.

Det blev en del funderingar och förslag om hur vi går vidare med konfigurationen av Myggenäs QTHt via Remoterig-konceptet. Det handlar t ex om hur vi hanterar rotorn, bestämmer vilket slutsteg vi kan tänkas ha råd med och preampar för 2 och 70 cm. Vi hoppas ju att stationen i framtiden kunde utnyttjas mer än idag. Att fördela investerings- och driftskostnader på varje kört QSO är nog en tanke man bör avhålla sig från! Ett sätt att minska à-kostnaden är givetvis att köra fler QSOn.

Att det krävs omfattande utrustning, högt placerade antenner och många watt ut för att höra och höras på de korta vågorna blir man ständigt påmind om. Då är det betydligt mindre krävande att ägna sig på WSJT, dvs Weak Signal. En frekvensstabil sändtagare (alltså transceiver), en enkel dipolantenn och en dator med ljudkort är det enda som krävs. Med en uteffekt på cirka 5 watt blir inte heller elräkningen något större problem.

Inom WS-området är FT8 för närvarande ett verkligt ”hajpat” mode. Det ingår i Joe Taylors WSJT-X-svit. Det lanserades på försommaren och övertog då JT65-programmet som mest använda svagsignalsprogram på kortvåg. Och än mer än så faktiskt, det sägs också ha övertagit PSK31:s roll som mest populära digitala program för ”datakonversation”. Så mycket till konversation är det nu inte i JT65 eller FT8. Man utväxlar bara call, dB-styrka, lokator och 73. I FT8 handlar det om 15-sekunders sändningar som totalt maximalt tar 1,5 minut. Informationen i dessa korta snuttar  är hårt packade och repeteras många gånger. Med detta sändningssätt kan uteffekten begränsas till några watt.

För fullständighetens skull vlll jag påpeka att WSJT inte från början var primärt tänkt för QRP-liknande trafik på kortvåg utan mer var skapat för experiment ut i rymden, t ex månstuds och meteorscatter (JT65 och FSK441 m fl moder) eller för vågutbredningsexperiment med svaga signaler (WSPR). Joe Taylor / K1JT var, som väl är bekant, professor i radioastronomy i USA och fick nobelpriset i fysik 1993. Han är numera pensionär och ägnar sin tid åt att underhålla och utveckla WSJT-X-sviten.

Nästa måndag är det dags för mera handfasta saker. Då kommer Stig SM6YFP och berättar om hur man tar hand om sin blyackumulator. Missa inte detta!

73
Bruno / AXR